När författaren Stig Dagerman och skådespelaren Anita Björk 1950 blir ett par är de båda 28 år och redan omsusade. Han en etablerad författare, känd för sina romaner, dagsedlar och reportaget Tysk höst, hon en stjärna på uppgång, snart efterfrågad i Hollywood. Vad som är mindre känt är att han nu har problem att skriva. 1951 får de en dotter, men de kan inte gifta sig förrän 1953. Anitas enkla bröllopsring bär inskriften ”Himlen nära”. Anita har då nått internationell ryktbarhet, medan man fortfarande väntar på en ny Dagermanroman. Den kommer, lovar Stig. Ett år senare får ett chockat Sverige veta att Stig Dagerman hittats död i sitt garage.
Lo Dagerman var länge tveksam till att tala om sina föräldrars ”konstnärsäktenskap”. Vad som kunde låta romantiskt dolde ju ett trauma. Hur skulle hon kunna berätta och samtidigt värna om deras integritet? Hon lusläste personliga anteckningar, dagböcker, brev och intervjuer, för att få fram deras egna röster. Så att Stig och Anita själva skulle få komma till tals.
“Himlen nära” är en bok om konstnärskap, livskamp och kärlek, mot en bakgrund av kulturscenen under 1900-talets andra hälft. Den slutar inte med Stigs död, utan utforskar vad som följde i dess spår och ställer frågan hur man håller en skapandeprocess levande.
I år skulle Stig Dagerman (1923–1954) och Anita Björk (1923–2012) ha fyllt 100 år.